Jag har alltid hatat intervallträning, haft massor med bortförklaringar för mig själv om varför jag inte borde köra ett pass... Jag gillar med känslan av att komma långt, sega mig igenom ett pass.. Jaja. Bestämde mig i alla fall för att köra ett intervallpass i dag (har bestämt mig för att göra det en gång i veckan!). Det var ju underbart väder ute och nu när det är ljust så länge så kan man ju springa efter jobbet utan att behöva dra på sig reflexvästen, gött!
Till min stora förvåning njöt jag av varje steg under intervallerna i dag! Det var jobbigt som satan, pulsen var skyhög och vid ett tillfälle kändes det som att allt blod försvann från mitt huvud och det snurrade till lite, men det var också det som var tjusningen! Härligt, ansträngande, smärta, underbart! Kan kanske ha att göra med att man verkligen inte kan tänka på något annat än att springa, alla tankar som annars snurrar i huvudet trängs bort, det är bara jag och klockan.
Nu håller jag tummarna för att detta inte var en engångsföreteelse utan att jag kommer kunna uppskatta mina intervallpass även i fortsättningen!
God natt, ta hand om er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar