Vad har hänt???

Vad är det som har hänt egentligen? Jag har ju inte skrivit något på flera månader...

Jo, undrens tid är inte förbi, singelfröken är inte längre singel!!! Nu är det bekräftat och klart! Och eftersom det till och med står registrerat på facebook så är det ju sant! För som ni vet så är det på facebook allt händer. Jag och min kärlek firade 3 månader genom att ändra förhållandestatus till i ett förhållande med...

Jo då, så så är det. Dessutom håller jag på att bloggar med min lilla klass för fullt. Så helt borta från bloggens värld är jag inte.

Nu funderar jag på om man ska byta bloggnamn... och i så fall till vad... Ska fundera vidare.

Sprid kärlek i världen!

Chockade kroppen rejält...

Igår gav jag mig ut på Göteborgs gator för att springa Midnattsloppet... Min kropp fick nog en rejäl chock eftersom jag inte tränat på 5 veckor, och då menar jag verkligen att jag inte tränat! Har inte tagit ett steg i onödan, mest suttit och pimplat vin. Så är det ju när man har semester och som fröken har man 8 veckor semester = 8 veckors vindrickande... Men jag orkade ändå ta mig runt de 10 kilometrarna i långsam jogg, gick inte ett steg och det känns ju som en bedrift iaf!

Uppladdningen bestod av att dagen innan sitta på balkongen, och pimpla vin igen... i väldigt gott sällskap. Har nu lite pirr i magen :)

I morgon börjar en ny arbetsvecka och nu är det på allvar! Ska komma igång med matte, läsa och skriva. Det blir spännande det här!

Nu ska jag försöka sova med ett leende på läpparna och pirr i kroppen! Woohoo!!!

Jag är ett proffs!!!

Nu har skolan dragit igång på riktigt och idag var det så dags för upprop och uppstart med den nya klassen. 31 stycken förväntansfulla små ettor och ungefär lika många föräldrar stod prydligt uppställda på skolgården.

Bambas lokal (matsalen alltså för er icke göteborgare...) fick intas eftersom vi omöjligt skulle få plats allihopa i ett klassrum. Lite pirrig men ändå lugn tog jag till orda. Det gick bra! En förälder kom efter uppropet fram och frågade hur länge jag varit lärare eftersom jag var så proffsig. Det känns riktigt gött att höra :) Woohoo!!! Andra föräldrar hälsade mig välkommen och tyckte det skulle bli så kul med en ung (!!!) fröken.

Jo, det känns bra nu, även om jag saknar mina gamla kollegor, skola och elever. Är helt slut efter alla intryck och allt nytt. Ska nog lägga mig på soffan ett tag nu innan jag kör igång med projekt storstäda lägenhet...

Tillbaka i verkligheten

Då har man brutalt kastas tillbaka till verkligheten igen... Det är otroligt att man efter 8 veckors semester ändå inte fått nog. Vill ju ha mer. Dessutom har man ju knappt sett solen den här sommaren. Men det har ändå varit en rolig sommar och en av mina bästa vänner har gått och gift sig!!! Underbart bröllop och fröken sjöng :)

Efter ett par hårda arbetsdagar var jag idag tvungen att ta mig ut i skogen en stund för att få frisk luft och kunna reflektera. Drog direkt efter jobbet till mitt kantarellställe. Upptäckte till min besvikelse att jag inte lagt tillbaka mina stövlar i bilen. Fick knata ut i skogen med mina lågskor... Men det första jag såg när jag kommit in i skogen var de där underbart gula svamparna! Gick runt i skogen i ca en timme, våt om fötterna, rivsår av kvistar på ben och fötter, men kom iaf tillbaka med runt 3 liter kantareller :)

Väl hemma satte jag mig på balkongen med en kall öl och rensade... påminde mig så mycket om när jag var liten och pappa och jag satt ute och rensade, han med en starköl och cigg i munnen, jag med ett halvt glas lättöl och en ostmacka. Underbara minnen!

Nu ska jag skapa en ny blogg för den nya klassen!

Semester

Japp, ibland är det gött att vara fröken, extra gött är det juni, juli och augusti :) Nu har semestern börjat och förväntningarna är stora. På min att göra lista finns bl.a:
* 2 konserter, eventuellt en festivaldag
* 1 bröllop
* after beach på Tylösand, ännu okänt antal gånger
* några resor till hemtrakterna
* hitta mitt livs kärlek (om det inte är så att jag redan hittat honom men han inte insett hur bra jag är..)
* ett antal kvällar på trevliga uteserveringar i goa vänners sällskap
* många lata dagar

Japp, då är det bara till att sätta igång, living the dream... woohoo...

Sjukling

Det där göteborgsvarvet var nog inte så bra för denna 31 åriga kropp. Vaknade upp på söndag morgon med feber, snuva och hosta. Febern höll i sig även måndagen och tisdagen, hostan och snuvan håller i sig ännu. Så, lilla fröken fick hålla sig hemma från jobbet hela förra veckan. Som tur var var det en kort vecka. Röd dag torsdag, klämdag fredag. Så jag trodde jag skulle hinna med att kurera mig, men icke...

På onsdagskvällen kom min kära bror med familj, ÄNTLIGEN!!! Jag skruvade ned köksbordet för att få plats med madrass i köket, ställde in tältsäng i sovrummet och själv tillbringade jag några nätter på soffan. Gick ju kanon, så nu vet jag att det inte är några problem att sova 6 stycken i denna lilla lägenhet på 48 kvadrat :)

Vi gjorde Göteborg, hela barnpaketet. Liseberg på torsdagen, shopping på fredagen då jag och ena lilltjejen låg hemma och vilade upp oss, Universeum på lördagen. Tror det var ett gäng nöjda barn som åkte hem lördag eftermiddag. Själv tog jag mig till storans uteservering för att dricka lite vin med min älskade M. Uteservering var troligen dock inte det bästa för mig i mitt förkylda tillstånd. Söndagen fick jag spendera nedbäddad i soffan.

Har iaf jobbat två dagar nu även om det känns tungt med ömma bihålor, ihållande hosta och näsa som rinner... Men ska hålla ut, inte långt kvar till sommarledighet nu :)

Nu blir det en hutt cocillana, nässpray och en värktablett, sedan sängen. Host, host!

Göteborgsvarvet avklarat

Jaha, då har denna superpingla till singel avklarat sitt första Göteborgsvarv i en ringa ålder av 31 år.

Det skulle bli folkfest, jubileumsår och allt, rekordmånga anmälda, jag var taggad. Trots en lite dålig uppladdning med sömnproblem, stress, svårt att äta osv den senaste veckan så kändes det bra, var laddad inför mitt livs lopp.

Men tyvärr blev inte allt som jag tänkt mig. Jubileumsår = väldigt många anmälda = trängsel under hela loppet. Jag laddade, försökte springa om, kom bakom nästa köbildare, folk gick i spåret, undrar hur de tänkte när de anmälde sig till en löpartävling? Men, jag kom runt iaf, på den inte alltför skrytsamma tiden 2.13. Men nästa år kommer jag hamna i en tidigare startgrupp, jag kommer kunna ta ut stegen, alla i samma startgrupp kommer förhoppningsvis SPRINGA, och då kommer allt bli kanon :)!

Nu hejar jag på Sverige i denna underbara eurovision song contest! Woohoo!

Allt på en gång...

1. Har nu fått besked om att jag inte kommer få jobba kvar på skolan, är övertalig och kommer bli placerad på någon annan arbetsplats :(

2. I söndags fick jag veta att lilla morfar ramlat från en stol på sitt hem och brutit lårbenet. Dessutom hade han vatten i lungorna och fick panikångest när han blev inlagd på sjukhus. Det är banne mig inte lätt att vara gammal och dement. När han sedan blivit så pass frisk från vattnet i lungorna och skulle opererats var blodet för tunt, eftersom han äter blodförtunnande medicin, så det gick inte att operera. Jag hoppas dock att han nu i skrivandets stund fått benet lagat. Det är jobbigt att bo så långt från Uppsala när sådana här saker händer... :(

3. Jag har fått klara besked om att den jag trodde var den rätta är så fel man kan bli! Det svider en del i hjärtat när man inser att personen inte har något som helst intresse av hur man mår och vad som pågår i ens liv. Lägger ner detta bums!!! :(

4. Min uppladdning inför Göteborgsvarvet har varit katastrofal. Har känt mig sönderstressad, illamående, inte kunnat sova, inte kunnat äta, på en vecka nu. Vet inte var jag ska hitta energin. :(

Försöker älska livet, men just nu skrattar det mig rätt i ansiktet och det känns skit! Men i morgon är jag ledig, något att se fram emot iaf...

Är less

Vad är det egentligen med killar och sms??? Man skickar ett mess, väntar på svar, men icke. Timmarna går, ingenting... när man så slutligen undrar varför de inte svarat får man tillbaka "du ställde ju ingen fråga..."

Nähä, så om man sitter tillsammans med någon i ett rum och denna någon säger något i stil med "vilket härligt väder det är" eller "jättesnygg tröja du har" eller "den här maten har du lyckats bra med", sitter man då tyst eftersom de inte ställt en fråga??? Nä, man säger ju något tillbaka. Det gör iaf jag! Så, även om jag inte ställer en fråga i messet utan bara konstaterar att man saknar personen eller berättar att man ska göra något speciellt eller så, så förväntar jag mig ett svar. Så konstig är jag. Men i fortsättningen ska jag avsluta alla mina sms till män med en fråga, då måste de ju svara!

Eller så kanske jag ska ringa istället, för det är jag också less på, att man i dagens samhälle aldrig hörs av, man skriver mess eller msn meddelande. Så, min uppmaning till alla de få som råkar läsa detta, ring någon som står dig nära, ett samtal betyder mer än 1000 skrivna ord...

Årets första dopp

En skön sommarvärme har infunnit sig i Götelaborg! Jag vaknade till underbar sol och fågelkvitter. Åkte till havet med några av mina vänner, låg på klipporna och såg solen spegla sig i det blåa vattnet. Underbart vackert, livet kändes gött. Efter visst tvekande tog jag mod till mig för ett dopp i det blå. Det är synd att påstå att det var en njutning att plaska runt i det iskalla vattnet, men ett par simtag blev det iaf.

Eftermiddagen tillbringades på en filt på gräsmattan. När solen gick ned blev det soffläge och humorgala på tvn. Några tårar föll då man fick se allt skit som barn måste utstå. Är otroligt lyckligt lottad i livet, de motgångar och sorger man själv genomlevt känns ibland fjuttiga i jämförelse med andras lidande. Det får en verkligen att tänka till.

För en liten stund sedan satte jag mig på balkongen för att titta på stjärnorna. Såg en stjärna falla, blundade, önskade. Hoppas verkligen att önskan ska slå in, snart! Det får tiden utvisa.

Hjälp de som behöver hjälp, uppskatta det du har, älska dig själv och andra!

Psykisk stress

Man skulle lätt kunna tro att jag drabbats av böldpest eller lepra... Hela ansiktet är fullt av små röda utslag. Så, jag gick till apoteket för att få råd, vad kan man göra? Svaret: du måste sluta stressa, utslagen beror på psykisk stress... hmmm.

Så, hur ska man då kunna sluta stressa när man går med ett varsel som tynger ner en, när man får jobba häcken av sig för att skolan inte har råd att sätta in vikarier, när man har tusen saker på jobbet som ska hinnas med och lika många saker här hemma? Ja, jag vet inte, kanske genom att ta ut alla de övertidstimmar som man har jobbat ihop, fast då skulle jag bli uppstressad av att behöva göra lektionsplaneringar till någon annan och över att mina kollegor får jobba mer för att jag inte är där...

Jaja, man kan ju inte få allt här i livet, får väl fortsätta gå runt och se ut som en prickigkorv. Som tur är har solstrålarna som nått min bleka vinter hy gjort att jag fått lite fräknar, så kanske några av mina utslag kan förväxlas med en fräken...

Tänk på att även en prickig tjej behöver lite kärlek så sprid kärlek omkring er!

Detta har hänt

Det händer grejer i singelfrökens liv, inte så konstigt kanske med tanke på hur länge sedan det var jag skrev.

Har iaf hunnit bli 31, blivit varslad, är fortfarande singel och lika förtjust i den ouppnåeliga mannen, tränat för fullt inför göteborgsvarvet samt hunnit med en påskvisit till la familla...

Angående att ha blivit 31: kan inte förlika mig med tanken så säger att jag är 29, rynkorna blir tydligare men känner mig inte ett dugg klokare...

Angående att ha blivit varslad: fattar inte hur man tänker när man varslar 270 lärare i Göteborg, i slutänden kommer det vara barnen som blir lidande...

Angående att fortfarande vara singel: stör mig inte så länge jag får lite vuxenmys då och då av den jag är mycket förtjust i...

Angående att vara förtjust i den ouppnåeliga mannen: skulle ju mycket hellre se att han var uppnåelig...

Angående att jag tränar för fullt: har ändå lite ångest inför det här med varvet, men 3 gg i veckan med blandade distans- och intervallpass känns ok...

Angående påskvisiten till la familla: underbart att träffa mammi, syskon och deras familjer igen, saknar dem väldigt mycket samtidigt som jag älskar att bo här i Götet...

Så, det var lite uppdatering om vad som hänt i en singelfrökens liv, ta vara på de du älskar!

Melodifestivalen

Igår var det final i melodifestivalen. Jag satt som bänkad framför tvn, en lugn lördag för en gångs skull. Hejade för fullt på EMD, unga, söta pojkar, kan det bli bättre? Men det gick ju inget vidare för dem. Malena, operasångerskan, gick och vann!!! Helt otroligt. Nu tycker ju jag att hon är en helt fantastisk sångerska, men att representera Sverige ute i Europa... Hmm... Jag vet inte jag. Ska bli spännande att se.

Idag har jag fräschat upp mina första hjälpen kunskaper. Har gett mun mot mun, kompressioner, lagt tryckförband och lärt mig hur jag hjälper någon som satt i halsen. Så nu kan alla runtom mig känna sig trygga, för jag kan LABC!!! :) Tycker att alla ska gå en sån här kurs, fantastiskt om man kan rädda liv!

Ta hand om varandra!

Är det ett dårhus man jobbar på eller?

Ibland undrar man ju... Egentligen är det sjukt vad man själv och andra elever utsätts för, otrevliga ord och kommentarer som flyger i luften, ungar som inte lyssnar, som gapar och skriker och som skiter fullständigt i andra människor.

Idag skulle jag ta två elever, som går i 5an, och göra ett nationellt hörprov i engelska med dem eftersom de varit frånvarande när övriga klassen gjort detta. Det började helt ok, de två små flickorna satt lugnt och lyssnade uppmärksamt. Sedan kom en fråga där den ena flickan inte uppfattade svaret, då skulle hon genast fram och spola tillbaka på skivan. Detta är dock inte tillåtet så jag sa åt henne att sätta sig igen. Då började hon gapa och skrika om att jag var dum i huvudet och att jag kunde GÅ OCH KNULLA!!! Jag hade sådan lust att fråga henne om hon hade något förslag på vem jag skulle knulla eftersom jag är singel och inte har någon? Men det gjorde jag inte... Sedan var det ett annat svar hon inte uppfattade och då var jag dum i huvudet för att jag inte hade höjt volymen tillräckligt och jag kunde sticka åt helvete... Mmm, det är fan inte lätt... Phu..

Som tur är är det helg nu så jag slipper höra sånt här skit och dessutom är det faktiskt så att mestadels av tiden på jobbet så trivs jag enormt bra! Tur att det väger upp. Utöver det har jag också fått biljett till U2, tackar herr D för det!!! Så nu är jag glad igen.

Ta hand om varnadra och tänk på vad ni säger till varandra!

Är ynklig och sjuk...

Japp, nu har turen kommit till mig. Hade ju inte förväntat mig annat heller. Har hållit mig rätt frisk hela hösten och vintern måste jag säga, men nu är förkylningen här. Ont i halsen, en näsa som är igentäppt, ögon som rinner och kliar, trolig feber (kan inte säga med säkerhet eftersom jag aldrig införskaffat mig en termometer), stackars mig. Nu ligger jag nedbäddad i min soffa och hoppas på att det här ska gå över på rekordtid, har nämligen varken tid eller råd att vara sjuk just nu.
I fredags fick jag en helt ny MacBook från jobbet. Meningen är att alla elever i "min" klass ska få varsin dator till hösten. Så nu har jag försökt lära mig Mac så smått och på tisdag är det en heldagskurs och det får jag INTE missa!!!
Jaja, nu hoppas jag på det bästa, tar lite fler värktabletter, puffar med nässprayen och gurglar lite med bakteriedödande.
Pussa inte på varandra om ni är sjuka!

En riktigt bra dag :)

Ibland har man en riktigt bra dag och det har jag haft idag. Hade en kanondag på jobbet, några elever på skolan spelade upp en teaterpjäs som de själva skrivit och jag och min kollega spelade till. Så, dagen har jag spenderat bakom ett elpiano, tre bejublade föreställningar med otroligt duktiga elever och en underbar kurator som dragit i alla trådar. Härligt med sådant engagemang. Ser fram emot de kommande föreställningarna.

Väl hemma väntade ett vykort från hela min härliga familj som varit ute och rest utan mig och som nu, som tur är, är hemma välbehållna. Det var ett gulligt kort där de skrivit att allt som saknas var jag :) Kom en liten tår när jag läste det!

Sedan tog jag mig ett härligt och välförtjänt bad! Råkade till och med somna i badkaret en sväng men vaknade upp med nya krafter. Ringde min mamma, bror och svägerska, härligt att höra dem igen.

Så, den här härliga känslan ska jag försöka behålla ett tag nu, surfa på vågen som en av mina kollegor hade uttryckt sig. Så, tänk på alla de där små sakerna som gör er glada och varma om hjärtat!

otäcka drömmar och smaskiga semlor...

Hela min familj, eller iaf nästan hela familjen, det vill säga mamma, båda bröder, deras fruar och barn, åkte i lördags till Israel (Eilat) på semester. Stackars lilla jag kunde inte åka med eftersom de åker när de har sportlov och jag har ju redan haft mitt sportlov, så ingen mer semester för mig...:(

I alla fall så har jag haft en del otäcka mardrömmar sedan de åkte. I en av drömmarna störtar deras plan och alla dör, jag blir ensam kvar i livet... vaknade upp kallsvettig och med tårar i ögonen. I en annan dröm bestämmer de sig för att inte komma tillbaka hem till Sverige utan flyttar dit så jag kan nästan aldrig träffa dem och mina brorsbarn glömmer till slut bort vem jag är. Även då vaknade jag kallsvettig... På lördag, när de kommit hem igen, kanske jag kan sova gott.

Idag är det semeldagen vilket har firats med två semlor för min del. En semla på jobbet (vilken man fick betala själv eftersom man jobbar kommunalt och då får man ingenting extra) och en hemma hos lilla J som hade bakat alldeles underbara semlor. Och till min stora glädje fick jag äta den i djup tallrik med varm mjölk, en riktig hetvägg alltså :)

Så, nu ska jag straxt försöka lägga mig och hoppas på en natt fri från mardrömmar! Älska varandra idag, imorgon kan det vara för sent!

tillbaka igen

Nu var det ett bra tag sedan jag skrev.

Är ju så att som fröken har man privilegiet att vara ledig ibland, eller privilegie vet jag inte, det är ju trots allt timmar man jobbat in. Iaf så har jag varit upptagen med att renovera min hall. Jag har slitit tapeter, bredspacklat väggar, slipat, lackat tak, målat väggar och tak! Phu... Det tog en vecka, men nu är det riktigt fint, är riktigt stolt över mig själv! Bara ett överskåp som ska borras upp på väggen kvar nu men det blir snart fixat.

Nu börjar jag fundera över vad mitt nästa projekt ska bli. Behöver alltid ha ett projekt på gång. Därför skulle jag definitivt kunna bo i hus där saker och ting behövs fixas hela tiden. Här i lägenheten har jag bara badrummet kvar och det tänker jag faktiskt inte ge mig på själv utan räknar med att jag vinner en stor summa pengar snart så jag kan leja bort jobbet. Så, nästa projekt får nog bli att få ordning i källaren där jag just nu bara tryckt in så mycket skit som går utan någon som helst struktur.

Då så, bara att börja skissa på en planlösning. Ska försöka uppdatera lite mer frekvent om vad som händer i mitt liv! Living the dream... woohoo...

En långt ifrån vit helg...

Det är nästan så att jag börjar bli lite orolig över mig själv. Hur mycket alkohol kan egentligen en snart 31 årig singelpingla förbruka på en helg? Det kan ju inte vara helt sunt att få i sig den mängden som jag konsumerat den här helgen...

Förutom en karatefylla i lördags som ledde till några mindre minnesluckor och en rejäl bakfylla, så har jag haft en kanonhelg. Den började redan i torsdags när min lilla M kom hit på besök. Fredagkvällen spenderade vi i bastun med hårinpackningar och ansiktsmasker. Senare på kvällen anslöt också lilla L till tjejhelgen. På lördagen tog vi oss en tur ner på stan, åt pasta och drack öl. Tillbaka i lägenheten började så förberedelserna till festen. 3 tjejer, 1 dusch och 1 bra spegel... det tog sin tid. Sedan droppade flera vänner in och så gjorde också groggarna.

När mina vänner beställt taxi och skulle ta sig hem, då var det dags för fröken att krypa i säng. Men jag hade riktigt kul så länge det varade iaf. Lite tråkigt dock att lilla M och lilla L inte fick gå ut med fröken när de äntligen var här.

Jaja, det kommer nya tillfällen och då ska jag banne mig se till att dricka något glas vatten lite då och då också :)

Äntligen

Äntligen är den här, nya säsongen av Mia och Klara!!! Har nu sett det första avsnittet och kan bara säga UNDERBART!!! Det är så himla roligt samtidigt som det ligger djupare saker under. Även om man skrattar åt Gulletussans kommentarer i butiken känner man en liten klump i magen för hennes skull, stackars lilla gumman... Och Tabita som blir på så bra humör efter en timmes Svampbob... haha!

Annars har det varit en dag full av sport. Inte för min egen del, min största prestation idag var när jag gick från vardagsrummet till köket för att ställa in potatisgratäng i ugnen... Nä, sport på TV. Älskar söndagar så här års, ligger alltid däckad framför Vinterstudion. Det gör inget om man slumrar till en stund för allt visas i sammandrag om och om igen. Det är gött!

Imorgon börjar en ny arbetsvecka, nya tag ska tas och jag hoppas energin infinner sig tills dess.

Ännu en dag i paradiset...

Det har varit en lite deppig dag idag, så är det varje 20e januari och så kommer det alltid vara. Det är nämligen det datum då hela min världsbild ändrades.

För 15 år sedan gick pappa bort för att aldrig återvända. Jag minns den dagen som om det vore igår men ändå finns det så många luckor... Det är konstigt det där. Jag vet vad jag gjorde när larmet till hans rum gick och sköterskor och läkare sprang dit, jag vet hur mycket klockan var då, vilket tv-program jag tittade på i väntrummet, jag vet att vi väntade och väntade på att brorsorna skulle komma till sjukhuset, jag minns att mamma hade fått en p-bot när vi kom ut... Men jag kommer inte ihåg vad hans sista ord var, la dem inte på minnet eftersom det inte skulle bli hans sista i min värld, jag har ingen aning om vilken tid på dygnet vi åkte från sjukhuset, var det förmiddag eller natt, ingen aning, och jag kommer inte ihåg om vi sa något till varandra mina bröder, mamma och jag när vi åkte hem. Men jag vet att jag har saknat honom varje dag sedan dess, i 15 år... Det blir många dagar...

Hua, läskigt i spåret...

Idag var jag ute och halkade omkring i Skatås. Jag är överlycklig över att jag inte brutit ett enda ben i kroppen. Det var iskana nästan hela vägen runt och som om inte det var nog så var belysningen kass! Dessutom var jag lite orolig över att det knappt var några andra som var ute och sprang så skulle man ramla och slå i bakskallen skulle det ta lååång tid innan man blev hittad. Men för en gångs skull hade jag iaf mobilen med mig i bakfickan!

Nu önskar jag att det här himla vädret upphör och att det blir varmt och ljust nu!!! Det blir ju så mycket roligare att springa då.

Imorgon ska jag jobba sent, det kommer nog bli en underbar dag! Kärlek till alla!

Ge mig en diagnos...

I fredags var jag på after work med några av mina underbara kollegor. Vi hade väldans kul, pratade, drack drinkar, dansade. Plötsligt kom två av dem, manliga sådana, in på hur det kommer sig att jag är singel, är jag för kräsen eller? Så nu har jag gått och funderat på det där, varför är jag singel?

Jag kom fram till att jag måste lida av någon mycket allvarlig psykisk störning... För jag tycker inte jag är så kräsen av mig, lite krav måste man ju ha med tanke på att man ska stå ut med personen en livstid. Nej, mitt problem ligger mer i att jag alltid lyckas falla för fel män!!! Antingen är de upptagna, sambos, redan ringmärkta, eller så är det sådana som "inte är redo för ett förhållande" = "du duger inte för mig men jag kan ha dig tills jag hittar något bättre"... De männen faller jag pladask för. Jag kan nu tänka mig att någon psykologistudent gärna skulle vilja kliva in i min hjärna och rota runt och troligen skulle de hitta stora störningar, något traumatiskt från min barndom/ungdom som visar på att jag innerst inne är rädd för att binda mig, rädd för att den jag älskar ska försvinna eller så... För något fel är det ju på mig som aldrig faller för de där snälla, omtänksamma SINGELKILLARNA!!!

Jag ska sova på saken, för imorgon är det en ny underbar dag och då kan vad som helt hända! Och om du inte är singel, håll hårt i den du älskar!

En lycklig 8åring

Min älskade lilla brorsdotter fyllde 8 år i måndags, tänk vad tiden går fort! Får mig att minnas att det är 8 år sedan jag pluggade i Barcelona... hmm, tiden går fort!

I alla fall, som den alltför tankspridda och glömska faster man är, skickade jag iväg ett kuvert med lite pengar till henne, något försenat men ändå. Jag kom ju åtminstone ihåg att ringa på den rätta dagen! Idag hade pengarna kommit fram och en överlycklig liten ängel ringde:

-Hej, tack för pengarna, jag har tagit hål i öronen för dom! Det gjorde inte ett dugg ont!!!

Så söt hon är min lilla prinsessa. Ibland är det kanske inte så dumt att ha en faster som bor på andra sidan landet, som är glömsk och tankspridd men som skickar pengar så man kan ta hål i öronen!

Imorgon är det torsdag, nästan helg! Klappa dig själv på axeln, du är bra!!!

Gudrun Schyman på besök...

I dag hade vi besök av Gudrun Schyman på vår skola. Hon var där och höll en kort (1,5h) föreläsning om jämställdhet. Säga vad man vill om Gudrun och hennes politiska ställning, men tala, det kan hon. Hon är otroligt insatt och kan förklara på ett väldigt engagerande och intressant sätt!

En väldigt spännande iakttagelse av henne är att många kvinnor, utöver sitt heltidarbete, går hem och arbetar med hem, barn och vård av frisk man...tyvärr finns det ingen blankett på försäkringskassan att fylla i för ersättning av vård av frisk man...haha. Ibland är man nästan glad att man är singel!!!

Men visst finns det många män som faktiskt också kämpar för jämställdhet och som FAKTISKT tycker att det ska vara jämställt, inte bara säger så! Men var hittar man en sån man då? Någon som har något förslag, för en sån vill jag ha :)

Imorgon är det onsdag, då är det bara 2 dagar till helg! Ge någon en komplimang, det är vi alla värda!

Träningsvärk

Idag har jag lidit av svår träningsvärk! Tror att det har med åldern att göra, för jag har inget minne av att man fick sådan här träningsvärk när man var yngre...

Igår spelade vi beachvolleyboll i två timmar (därav träningsvärken idag). Jag har inte spelat volleyboll på drygt 10 år och trodde att jag fortfarande var lika bollsäker och spänstig som jag en gång i tiden varit. Så där flög jag omkring, med bollarna studsande åt helt fel håll... jag slängde mig så jag fick hela munnen full med sand, kastade mig efter bollar så att ryggen knakade, missbedömde avstånd så jag knockade mig själv med bollen, sprang som en tokig utan att komma någon vart i sanden... Varenda muskel i kroppen värker!

Men det är också jäkligt skönt att känna att man tagit ut sig, att man tränat muskler man inte visste fanns. Idag spenderade jag en timme i bastun för att lindra värken, och det blev faktiskt bättre. Skönt!

Imorgon är det tillbaka till jobbet! Älska de som står dig nära!

Skitväder!

Nej, nu är jag trött på det här slasket och blasket!!! Kan det inte bestämma sig, vädret, snö eller inte. Det är ju omöjligt att ut och springa, livsfarliga isfläckar överallt, och dessutom är det svinkallt. Jag ligger i soffan med tre filtar över mig, raggsockor och tofflor på fötterna, tre par tröjor varav en stickad ulltröja plus en sjal runt halsen. Och ändå fryser jag! Det värsta med Götet är detta väder! Hate it!!!

Men imorgon, då kanske solen visar sig och det blir en underbar dag! Det vet man ju aldrig... Krama de som finns dig nära!

Åhhh, jobba igen...

Då har semestern tagit slut, inga sovmorgnar, inga sena kvällar, börja ställa klockan på 5.50 igen och komma hem långt efter att solen gått ned... Inte ett dugg uppiggande! Önskar att jag kunde fått några dagars längre ledighet, stanna kvar i sängen, mysa med de jag tycker om, ta långa promenader i solsken (vilket jag ju iofs inte gjort den här ledigheten, men man skulle ha kunnat om solen visat sig...). Tur att det snart är helg :)

Men bit ihop och tänk att imorgon kan vad som helst hända och kanske, kanske, händer något extraordinärt bra imorgon!

Nytt år, nya möjligheter!

Japp, då har det blivit 2009... Man är ju minst sagt lite nyfiken på vad det här året ska bjuda på!

Jag avslutade 2008 och påbörjade 2009 i Luxemburg med härliga vänner. Ett bra slut och en bra början. Sedan kom man tillbaka till ett kylslaget Göteborg och skulle börja sitt nya liv (som vid varje nytt år ungefär). Så idag snörade jag på mig mina jogginskor för första gången i år och gav mig ut på isiga trotoarer. 40 minuter senare kom jag hem, lycklig över att inte ha brutit något ben eller lårbenshals... gammal och stel som man är. Kylan sved i kinderna och inte ens en riktigt lång dusch i hett vatten kunde värma en frusen fröken. Så sedan blev det soffan och filten.

Nu ska jag se om jag orkar hålla mig vaken för att titta på småkronorna (eller 50 öringarna...) som ska spela final i ishockey om några timmar.

God fortsättning och krama varandra!