fredag 30 november 2012

Fackmöte, alltid lika uppiggande, eller...

Har spenderat dagen på facket. Vi har pratat lokaler, ekonomi, klasstorlekar, löneförhandlingar mm. Visst är det intressant och viktigt men det känns inte direkt så uppiggande. Känns som att det faktiskt bara blir värre och värre inom skolans värld och det är svårt att påverka.

Jag tycker oftast väldigt mycket om mitt jobb som lärare och jag vill kunna känna en yrkesstolthet och veta att man alltid gör sitt bästa men så som det ser ut nu är det svårt. Besparingar varje år, större klasser och mindre resurser rimmar illa... Att inte ha tid till alla elever som behöver hjälp och stöd gör att man känner sig otillräcklig. Att man knappt har någon planeringstid då väldigt mycket tid går åt till dokumentation, möten, arbeten med datorer mm gör att man inte känner man känner frustration då man vet att man kunnat göra lektionen bättre, roligare, mer spännande.

Funderar allvarligt på att byta Göteborgs stad mot en annan kommun där man faktiskt satsar på skolan och de som vistas i den. Jag vet att gräset inte alltid är grönare, men jag börjar faktiskt få nog!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar